Det går inte att komma in.
Jag står utanför.
De där inne tittar på mig"
Citat från en uteliggare/hemlös
De orden fastnade hos mig. Rent krasst, så är det så det är. Vi som är innanför bara tittar på "de" som är utanför och i bästa fall köper tidningen Situation eller slänger några mynt i en låda. Då känner vi oss lite bättre för stunden, att vi har gjort någonting. Här i USA är det samma sak fast ännu värre. När jag pratar med amerikanarna innanför glasbehållaren så har jag hört kommentarer som "Det är ju det bästa landet i världen att vara uteliggare på, vädret är fantastiskt och de behöver inte frysa och de kan ställa sig i kön varje dag för att få mat". De tror och har en uppfattning om att uteliggarna här är mentalt sjuka, lata etc utan att egentligen veta hur det står till. Visst, en del uteliggare kan vara mentalt sjuka men långt ifrån alla.
En hel del av "dem" är skadade på grund av drogproblem och av det jag ser här, så kan jag förstå varför de tar droger. I en hopplös situation, där samhället inte bryr sig, medmänniskorna är få och du har försökt med allt utan resultat. Då är det lätt att sjunka ner i hopplösheten och att hamna i drogträsket.
De som är utanför kan inte komma in...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar